Perspektiven är kvar!

Perspektiven lever i högsta grad!

Förfasas du över att perspektiven är borta från vår nya ämnesplan (Gy-2025). Jag tänker att de i allra högsta grad är kvar och jag tänker beskriva hur jag tänker.

 Absolut ordet perspektiv finns inte längre i ämnesplanen men visst ska du undervisa utifrån biologiskt, kognitivt och socialt perspektiv (eller vad de nu kallas). Skolverket ger oss stöd att undervisa utifrån de tre förklaringsmodellerna.

Först och främst säger Skolverket att du ska planera och genomföra din undervisning utifrån syftet och det centrala innehållet. I dessa delar av ämnesplanen tänker jag att perspektiven är centrala.

 I den inledande texten i vår ämnesplan står det nämligen vad vi ska ha för utgångspunkt när vi undervisar: … ”i psykologisk vetenskap och behandlar olika sätt att förklara mänskliga tankar, känslor och beteenden. I ämnet ingår kognitiva, känslomässiga, beteendemässiga och sociala aspekter.”

 Vidare sägs det både i syftet och i det centrala innehållet att eleverna ska ”utveckla kunskaper om psykologiska processer och deras biologiska förutsättningar.” Eleverna ska dessutom reflektera över ”… en helhetssyn på människan.” och kritiskt granska och jämföra ”…olika psykologiska principer och processer.

I dessa meningar har du de ”gamla” perspektiven.  Hur tänker jag då? Vi tar det steg för steg…

Vi ska ha vår utgångspunkt i ”psykologisk vetenskap”. Enligt mig så bygger den psykologiska vetenskapen på olika perspektiv. Genom historien och med hjälp av olika former av forskning har olika perspektiv stått i centrum för ämnet.

Vi ska hjälpa eleverna att ”reflektera över en helhetssyn…”. Vad innebär en helhetssyn, ju att vi förklarar människans, tankar, känslor och beteenden utifrån olika perspektiv (processer och principer).

 Vi ska alltså undervisa om olika aspekter samt principer och processer. Enligt mig är dessa ord detsamma som ”perspektiven”. Varför då dessa nya ord? Kanske skolverket ville markera att det är en ny ämnesplan. På IB-programmet byter vi ämnesplan vart sjunde år. Varje år har IB ändrat benämningen på perspektiven. Det har varit ”principles, level of analysis, approaches och perspectives”.

Så ja, du ska undervisa om biologiska, kognitiva och sociala principer och processer (eller om du så vill perspektiv). Jag tänker dessutom att principer och processer inte är så illa valda begrepp. Begreppet perspektiv tycker jag leder till att de olika förklaringarna blir väldigt uppdelade och statiska. Varje förklaring bygger förvisso på distinkta principer (grundtankar). De biologiska principerna är ju att tankar, känslor och beteende kan förklaras med fysiologiska principer och att vi kan forska på djur. De kognitiva principerna innebär ju bland annat att modeller kan ge förklaringar och att modellerna kan testas vetenskapligt. De sociala principerna ger vid handen att människan är en social varelse och att miljön påverkar.

 De olika förklaringarna till våra tankar, känslor och beteende är dynamiska processer. Senare forskning visar att olika processer samspelar och då uppstår nya vetenskaper inom till exempel psykologi. Ett exempel är att kognitiva processer även är biologiska processer i hjärna och kropp (neurokognition). Ett annat är att sociala och biologiska processer samspelar (epigenetik).

 Så ja, när du undervisar ska du fokusera på perspektiven, men numera är begreppet för dessa principer och processer.